Smärtlindring

Ny algoritm kan skilja mellan placebo och smärtstillande effekter

Placeboeffekten: En utmaning inom läkemedelsutveckling

Placeboeffekten är ett välkänt fenomen där personer upplever en minskning av smärta eller andra symptom enbart på grund av att de tror att de tar en aktiv medicinering. Detta kan göra det svårt för forskare att utveckla nya smärtstillande medel, eftersom de behöver kunna skilja mellan effekterna av själva läkemedlet och placeboeffekten.

Ny algoritm använder hjärnavbildning för att identifiera placeboeffekter

Ett team av forskare har utvecklat en ny algoritm som kan använda data från hjärnavbildning för att identifiera placeboeffekter. Algoritmen har tränats på data från över 130 patienter som antingen tagit ett aktivt smärtstillande medel eller placebo. Algoritmen kunde sedan korrekt identifiera om en patient hade tagit placebo eller ett smärtstillande medel i cirka 70 % av fallen.

Algoritmen kan minska kostnaderna och tiden för kliniska prövningar

Denna nya algoritm kan ha en betydande inverkan på utvecklingen av nya smärtstillande medel. Genom att kunna identifiera placeboeffekter kan forskare snabbare och mer exakt avgöra om ett nytt läkemedel är effektivt. Detta kan leda till mindre och billigare kliniska prövningar och i slutändan till utvecklingen av nya smärtstillande medel med färre biverkningar.

Så fungerar algoritmen

Algoritmen fungerar genom att analysera hjärnaktivitetsmönster. När en person tar placebo är deras hjärnaktivitet annorlunda än när de tar ett aktivt smärtstillande medel. Algoritmen kan lära sig dessa olika mönster och använda dem för att identifiera om en patient har tagit placebo eller ett smärtstillande medel.

Algoritmen har aldrig identifierat placebo som ett fungerande läkemedel

En av de viktigaste upptäckterna i studien är att algoritmen aldrig identifierade placebo som ett fungerande läkemedel. Detta innebär att algoritmen är mycket pålitlig och kan användas för att på ett tillförlitligt sätt identifiera placeboeffekter.

Algoritmen kan påskynda utvecklingen av nya smärtstillande medel

Utvecklingen av denna nya algoritm är ett betydande steg framåt i kampen mot smärta. Genom att kunna identifiera placeboeffekter snabbare och mer exakt kan forskare utveckla nya smärtstillande medel snabbare och mer effektivt. Detta kan leda till utvecklingen av nya smärtstillande medel med färre biverkningar, vilket kan hjälpa miljontals människor som lider av kronisk smärta.

Ytterligare fördelar med algoritmen

Förutom att minska kostnaderna och tiden för kliniska prövningar kan den nya algoritmen också ha andra fördelar. Den kan till exempel användas för att:

identifiera patienter som är mer benägna att uppleva placeboeffekten;
utveckla nya strategier för att minska placeboeffekten;
anpassa behandlingsplaner för smärta.

Den nya algoritmen är ett kraftfullt verktyg som har potential att revolutionera utvecklingen och användningen av smärtstillande medel. Genom att kunna identifiera placeboeffekter mer exakt kan forskare utveckla nya smärtstillande medel snabbare och mer effektivt, vilket kan leda till bättre smärtlindring för miljontals människor.

Psykologi kring smärtundvikande

Smärta är en obehaglig känsla som vi naturligtvis försöker undvika. Dock har forskning visat att när det kommer till fysisk smärta föredrar folk ofta att bli av med den snabbt, hellre än att skjuta upp den. Detta står i kontrast till andra typer av obehagliga upplevelser, såsom bestraffningar eller obehagliga sysslor, som vi vanligtvis skjuter upp.

Förväntan på smärta

Psykologer tror att förväntan på smärta medför en psykologisk påfrestning. Detta innebär att rädslan och ångesten vi upplever när vi väntar på en smärtsam händelse kan vara lika obehaglig som själva smärtan. Som ett resultat kan folk välja att uthärda smärtan på en gång för att undvika den utdragna förväntan.

Masochism och smärttolerans

Medan de flesta föredrar att undvika smärta, finns det en del individer som uppvisar masochistiska tendenser. Masochism är ett psykologiskt tillstånd där individer får njutning av smärta. I tidigare nämnd studie visade masochistiska volontärer en stark preferens för att få elektriska stötar på en gång, även om det innebar att uppleva mer smärta totalt sett.

Smärta och tandläkarbesök

Studien undersökte också människors preferenser gällande tandläkarbesök. Deltagarna fick möjligheten att boka en tid samma dag eller upp till åtta månader framåt. Medan en del deltagare inte brydde sig om när besöket ägde rum, föredrog majoriteten att bli av med det så snart som möjligt. Detta tyder på att förväntan på smärta, även i en mild form, kan påverka vårt beslutsfattande.

Smärta bortom fysiska sensationer

Den psykologiska påfrestningen av att förvänta sig smärta är inte begränsad till fysisk smärta. Forskning har visat att förväntan på att göra ett matteprov kan aktivera smärtnätverk i hjärnan hos en del personer. Detta tyder på att hjärnan bearbetar psykisk smärta på ett liknande sätt som fysisk smärta.

Implikationer för smärthantering

Att förstå de psykologiska faktorer som påverkar smärtförnimmelsen kan ha implikationer för smärthantering. Hälso- och sjukvårdspersonal kan till exempel överväga att använda avledningstekniker eller avslappningsövningar för att hjälpa patienter att hantera förväntan på smärta. Dessutom kan det hjälpa till att minska ångest och förbättra deras övergripande upplevelse om patienter får korrekt information om smärta och dess hantering.

Ytterligare överväganden

Studiens resultat tyder på att människors preferenser gällande smärta kan variera beroende på smärtans svårighetsgrad och typ.

Kulturella och individuella faktorer kan också påverka smärttolerans och preferenser.

Det är viktigt att notera att studiens resultat bygger på självrapporterade uppgifter, som inte alltid är korrekta eller tillförlitliga.

Den revolutionerande algoritmen som bekämpar smärta: Att skilja placebo från smärtstillande medel