Home Tags Posts tagged with "Getter"
Tag:

Getter

Zoologi

Domesticerade djurs ursprung: Från Mellanöstern till världen

by Rosa
written by Rosa

Ursprungen till domesticerade djur

Hundar: Människans bästa vän

Hundar, som härstammar från grå vargar, har varit våra trogna följeslagare i tusentals år. De tidigaste kända hundfossilerna är över 31 000 år gamla, men genetiska bevis tyder på att moderna hundar har sitt ursprung i Mellanöstern. Medan forntida hundraser som afghanhund och shar pei har funnits i årtusenden, uppstod de flesta moderna raser under den viktorianska eran.

Getter: Från bergen till gården

Getter har ett varierat genetiskt arv, med sex mödernelinjer. Men de flesta tama getter idag spårar sitt ursprung till två domesticeringsevenemang: ett i sydöstra Turkiet och ett i Zagrosbergen. Genetiska studier tyder på att nästan alla moderna getter härstammar från Turkiet.

Får: En hörnsten i civilisationen

Får, tillsammans med getter, var bland de första domesticerade djuren, med ett ursprung som går tillbaka 11 000 år. Ursprungligen uppfödda för kött, blev de senare uppskattade för sin ull. Arkeologiska och genetiska bevis pekar på den bördiga halvmånen som deras födelseplats, men flera genetiska linjer tyder på att domesticering skett flera gånger från olika vilda fårförfäder.

Kor: En källa till näring

Domesticerade nötkreatur finns i två huvudvarianter: taurin och zebu. Taurinkor, som finns i svalare klimat, har sitt ursprung i den bördiga halvmånen. Forskning tyder på att den ursprungliga populationen bestod av endast 80 hondjur. Zebakor, med sina karakteristiska pucklar, spårar sina rötter till Indusdalen i Indien.

Grisar: En global kulinarisk fröjd

Grisar har domesticerats flera gånger i olika regioner. De tidigaste bevisen kommer från Cypern, där vildsvin introducerades för över 12 000 år sedan. Heldomesticerade grisar dök upp i den bördiga halvmånen för 9 000 år sedan. Genetiska bevis tyder på separata domesticeringsevenemang i Östasien, Sydostasien, Indien och Europa.

Hästar: Från stäppen till sadeln

Hästar domesticerades först i den västasiatiska stäppen. Fossilfynd från Kazakstan, daterade till 3500 f.Kr., visar bevis för seldon och konsumtion av hästmjölk. Kemisk analys av keramikrester bekräftar Botai-kulturens beroende av hästar.

Åsnor: Hjälp i handel och transport

Åsnor har två distinkta genetiska grupper, vilket tyder på två separata domesticeringsevenemang i nordöstra Afrika för cirka 5 000 år sedan. DNA-analys har identifierat den nubiska vildåsnan som förfader till den ena gruppen, men ursprunget till den andra gruppen är fortfarande okänt.

Mellanösterns och den bördiga halvmånens roll

Mellanöstern och den bördiga halvmånen spelade en central roll i domesticeringen av djur. Regionen var platsen för de första domesticeringsevenemangen för hundar, getter och nötkreatur. Den bördiga miljön och närheten till mänskliga bosättningar underlättade utvecklingen av nära relationer mellan människor och djur.

Genetiska bevis: Att avslöja det förflutna

Genetiska studier har varit avgörande för att förstå domesticeringsprocessen. Genom att analysera DNA från domesticerade djur och deras vilda förfäder har forskare identifierat genetiska linjer och spårat deras ursprung. Dessa bevis har kastat ljus över de många domesticeringsevenemangen och den genetiska mångfalden hos domesticerade djur.

Botai-kulturen och domesticeringen av hästar

Botai-kulturen, som levde i Kazakstan under bronsåldern, spelade en avgörande roll i domesticeringen av hästar. Fossilfynd, selskador på hästtänder och kemisk analys av keramik tyder på att Botai-folket förlitade sig i hög grad på hästar för transport och försörjning.

0 comment
0 FacebookTwitterPinterestEmail
Militärhistoria

Djurmaskotar i flottan: historia, roller och framtid

by Rosa
written by Rosa

Djurmaskotar i den brittiska och amerikanska flottan

En långvarig tradition

Genom historien har sjömän ofta tagit med sig djur ombord på sina fartyg för att få sällskap och hålla uppe moralen under långa resor. Den brittiska flottan har en särskilt rik historia av att anta djurmaskotar, där hundar och katter är de populäraste valen. Flottan har dock även välkomnat en stor variation av andra djur i sina led, inklusive isbjörnar, papegojor och till och med getter.

”Sjömannens zoo” på Whale Island

Den brittiska flottans utbildningsanläggning på Whale Island, Portsmouth, var hem åt ett ”sjömannens zoo” från 1893 till 1940. Zoodjurhuset höll en rad olika djur, inklusive lejon, pungdjur och fåglar. En av de mest kända maskotarna var Barbara, en isbjörn som räddades från ett isflak nära Grönland under andra världskriget. Barbara pensionerades till Whale Island, där hon dog innan djurparken stängdes 1940. Hon är fortfarande begravd där i dag, bredvid andra flottmaskotar som papegojan Jack och svartbjörnen Amelia.

Ovanliga djurmaskotar

Förutom de mer traditionella djurmaskotarna har den brittiska flottan även antagit några mer ovanliga djur genom åren. Dessa inkluderar en lemurbesättningsman vid namn Artful, som nyligen adopterades av ett fartyg i Royal Navy. Flottan har också haft en långvarig koppling till getter, som traditionellt användes som en källa till föda på fartyg. I takt med att livsmedelsförsörjningen till fartygen förbättrades övergick dock getter till att bli husdjur. Den första geten som deltog i Army-Navy-matchen var en kadetts husdjur som hette ”El Cid”, som deltog i en match 1893. Traditionen att ta getter till Army-Navy-matchen har fortsatt sedan dess, och ”Bill the Goat” är fortfarande en officiell maskot för den amerikanska flottan idag.

Djurens roll i flottan

Djur har spelat en rad olika roller i flottan, både till sjöss och på land. Ombord har de gett sällskap och upprätthållit moralen hos sjömännen under långa resor. De har också använts i praktiska syften, såsom jakt och skadedjursbekämpning. På land har djur använts för ceremoniella ändamål, såsom att delta i parader och andra evenemang.

Djurens välbefinnande

Djurvälfärden på fartyg har varit ett bekymmer under många år. Tidigare hölls djur ofta i trånga och ohygieniska utrymmen. Men under de senaste åren har flottan vidtagit åtgärder för att förbättra välbefinnandet hos sina djurmaskotar. Djuren hålls nu i mer rymliga och bekväma utrymmen och de får regelbunden veterinärvård.

Förbudet mot djur på fartyg i den amerikanska flottan

2015 förbjöd den amerikanska flottan djur på sina fartyg. Förbudet infördes på grund av oro för djurens säkerhet och välbefinnande, samt på grund av risken för att djur skulle kunna sprida sjukdomar. Vissa undantag från förbudet har dock gjorts för tjänstedjur och djur som används för särskilda ändamål, såsom sök- och räddningsinsatser.

Framtiden för djurmaskotar i flottan

Framtiden för djurmaskotar i flottan är osäker. Förbudet mot djur på fartyg i den amerikanska flottan har avsevärt minskat antalet djur som tjänstgör i flottan. Vissa djur, såsom tjänstedjur och djur som används för särskilda ändamål, är dock fortfarande tillåtna på fartyg. Det är möjligt att flottan kommer fortsätta göra undantag från förbudet i framtiden, men det är också möjligt att flottan så småningom kommer att fasa ut användningen av djurmaskotar helt och hållet.

0 comment
0 FacebookTwitterPinterestEmail
Djurkognition

Getter känner igen känslor: Överraskande sofistikerade känslokännare

by Rosa
written by Rosa

Getter: Överraskande sofistikerade känsloigenkännare

Getternas kognitiva förmågor

Getter är inte så enfaldiga som de kan verka. Studier har visat att de besitter avancerade kognitiva förmågor. De kan känna igen ljuden från sina vänner, kommunicera genom sin blick och till och med lära sig från människor när de ställs inför problem som ska lösas.

Getter kan särskilja mänskliga ansiktsuttryck

En färsk studie har belyst ännu en anmärkningsvärd förmåga hos getter: deras förmåga att särskilja mellan mänskliga ansiktsuttryck. Forskare fann att getter föredrar bilder på leende människor framför rynkade sådana, vilket tyder på att de är känsliga för mänskliga känslomässiga signaler.

Getternas preferens för glada ansikten

I ett experiment med 20 getter visade forskarna djuren bilder på människor som uppvisade olika ansiktsuttryck. Getterna närmade sig och interagerade konsekvent med de leende ansiktena först, vilket tyder på en preferens för glada människor. De tillbringade också mer tid med att sniffa på leende ansikten än på rynkade.

Lateralisering av bearbetning av sociala signaler

Intressant nog observerades getternas preferens för leende ansikten endast när bilderna placerades på höger sida av deras inhägnad. Detta tyder på att getter kan bearbeta vänliga sociala signaler med hjälp av vänster hjärnhalva. Detta fenomen observeras också hos andra djur, såsom hästar, som uppvisar en preferens för att använda sitt högra öga när de tittar på människor som har visat dem positiva känslor.

Implikationer för människa-djur-interaktioner

Studiernas resultat har viktiga implikationer för hur vi interagerar med boskap och andra arter. De tyder på att djurs förmåga att uppfatta mänskliga känslor kan vara utbredd och inte begränsad till husdjur. Denna Erkenntnis bör uppmuntra oss att behandla lantbruksdjur med större empati och förståelse.

Det evolutionära ursprunget till känsloinlärning hos getter

Varför kan getter känna igen mänskliga känslor? Studiens författare antyder att det kan vara ett resultat av deras domesticering. Getter som fötts upp för att vara tama kan ha utvecklat förbättrade kommunikationsförmågor med människor. Dessutom kan sättet som getter har fötts upp och hanterats på under många år ha påverkat deras förmåga att läsa av våra uttryck.

Frågor och framtida forskning

Även om studien ger starka bevis för getternas förmåga att känna igen mänskliga känslor, finns det fortfarande obesvarade frågor. Det är till exempel oklart om getter föredrar glada uttryck för att de tycker att de är tilltalande eller för att de helt enkelt försöker undvika arga sådana. Ytterligare forskning behövs för att utforska dessa frågor och fördjupa vår förståelse av getkognition och känslor.

Slutsats

Getter är mer komplexa och intelligenta varelser än vi ofta ger dem cred för. Deras förmåga att känna igen och reagera på mänskliga ansiktsuttryck belyser deras sofistikerade kognitiva förmågor och utmanar våra antaganden om lantbruksdjur. I takt med att vi fortsätter att studera och interagera med getter kan vi upptäcka ännu mer överraskande insikter i deras inre liv.

0 comment
0 FacebookTwitterPinterestEmail